MrsRan

Alla inlägg under augusti 2010

Av Madeleine - 10 augusti 2010 22:19

Jag drömde igår natt om pappa, drömde om hans begravning. Och att allt blev bara fel! Ingenting stämde med det som vi hade bestämt (och som han ville ha det).

Började med att prästen sa helt fel namn och sen stämde inte en enda låt som spelades. Men mitt i allt det här såg jag helt plötsligt pappa, han tittade på mig och sken upp i världens leende. Han sa ingeting, men han såg så fridfull ut och hade definitivt inte ont!

Det var som att han menade: Jag bryr mig inte längre om små bagateller som om en begravning som går fel.

Jag var ju så arg först för att ingenting var som det skulle från att bli så glad över att han faktiskt inte brydde sig.

Saker som man oroade sig för i livet är ingenting att oroa sig över efter man gått över till andra sidan. (Antagligen)

Jag vet inte?

Är inte troende på att någon GUD faktiskt skulle finnas, men..

Jag tror helt strongt på att det kan finnas ett liv efter döden. Inte att man är uppe i någon himmel och kollar ner på andra, men att man går från en sida till en annan.

Medium brukar ju säga att om man förlorat någon och sedan drömmer om den personen behöver det inte betyda att det just var en dröm utan att man faktiskt fick ett besök. Och eftersom jag har oroat mig så mycket över om pappa funnit frid, känner jag mig nu 100% besvarad.

Både jag och pappa delade en själslig sida, och jag har både sett och hört en del. Vi hade så starka band mellan varandra att vi kunde genom någon slags telepati känna om den andra hade problem o.s.v

T.ex pappa hade så fruktansvärt ont den sista tiden av hans liv att jag en natt vaknade upp helt kallsvettig och otroligt svårt att andas. Klockan var väl runt 3 på morgonen och jag kände att det inte hade riktigt med mig att göra.

Ville ta telefonen och ringa pappa och höra om han var okej, när mitt inre "jag" trodde jag bara hade fått för mig något.

Dagen efter så ringde jag pappa och frågade honom om han hade haft ont eller nått under natten. Pappa - Ja klockan 3 var jag uppe och var totalt kallsvettig och hade sådana svårigheter att andas att mamma trodde jag skulle dö!

Och det var precis den tidpunkten jag vakna..

Konstigt det där hur det kan fungera..

Bara någon vecka innan pappa dog frågade jag honom om han var rädd för döden.

Pappa - Nej, just nu skulle den mest kännas som en befrielse, men sen är man ju väldigt nyfiken på om det verkligen finns någonting.

Sen skojade vi och sa att om det nu gör det så måste du bevisa det !!

Och lite mysko grejer har det faktiskt hänt.

Pappa dog klockan 02.45 på natten, runt den tiden log min moster och hennes man och sov som grisar och brevid deras klockradio har dom alltid haft 2 mobiler (iallafall under den perioden som min kusin väntade sin andra son). Ingenting hade någonsin stört den klockradion på dom 3 veckorna som dom hade haft mobilerna där förrän den natten pappa dog. Min moster vaknar upp av att det brusar och har sig på klockradion och tar en snabb titt på klockan: och den visade (02.45.)

Jag tror nog att pappa hade lite med den saken att göra, eller vad tror ni??

När jag åkte hem sen efter den långa natten när pappa hade gått bort, hade jag med mig pappas favoritfilt hem. Sov med den första natten, men sen fick jag som panik eller hur man ska förklara det. Jag tålde helt enkelt inte se den ett tag så jag slängde in den i garderoben. Det märkliga var att varje gång jag och Rickard gick hemifrån och sen efter ett par timmar kom hem stod alltid ena garderobsdörren öppen. FAST att jag vet att jag stängt igen den.

Detta hände säkert 2-4 gånger, tills jag till slut tog ut den därifrån och la den nedanför sängen. Sen dess har det inte hänt. Tror pappa ville bevisa någonting =)

Så jaa jag tror på ett liv efter döden. Sen får folk säga vad dom vill!


Om man är med om något själv så kanske man inte är så skeptiskt längre!!


Ta en funderare på den ;)

Godnatt!

ANNONS
Av Madeleine - 3 augusti 2010 22:53

En vecka har det gått, precis idag!

Min älskade pappa försvann ifrån mig förra veckan, klockan 02.45 på natten.

Igår var vi på begravningsbyrån och bestämde allt kring hans begravning, fast pappa hade bestämt det mesta själv. Men det var skönt att prata igenom allting och hur allt skulle gå till och så.

Känner mig ändå stark, har fått så sjukt mycket stöd av Rickard och vänner runt omkring vilket jag är oehört tacksam över ♥

sen så kände jag mig faktiskt ganska så förbered på det som hände. Pappa och jag pratade så otroligt mycket den sista tiden om allting och han sa att jag inte skulle känna mig orolig, bara att han visste att jag fanns där gjorde allt.

Lite värre för min bror som lider något så fruktansvärt. Min älskade bror, du vet hur mycket pappa älskade dig!!

Hela familjen var iallafall samlade pappas sista timmar och vi fick alla ta vårat farväl till pappa. Tror jag sa att jag älskade honom minst 20 ggr och fick alltid samma svar tillbaka "dig". Han hade svårt att prata på slutet så "dig" betyder "och jag dig", som han alltid sa när jag sa jag älskar dig till honom.

Usch.. kan inte förstå att jag aldrig mer kommer att få träffa honom.. Inte förrän jag själv dör, så istället för hej då pappa säger jag hellre vi ses.. Vilket jag tror jag sa också precis innan han dog. Kändes bättre än hej då!


Begravningen sker den 13:e augusti, och det är väl då jag verkligen kommer förstå att han är borta..


Saknar dig farsan ♥

Vila i frid, så ses vi i Nagiala.



ANNONS

Presentation


27 år, bloggar om allt och ingenting! Nygift med världens bästa man, boende i ROCKENS CENTRA, Upplands Väsby!


Fråga mig

3 besvarade frågor

Omröstning

Spelar du någon sport?
 Handboll
 Fotboll
 Bandy
 Tennis
 Nej
 Ja
 För lat!
 Vill men har en skada =(

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ MrsRan med Blogkeen
Följ MrsRan med Bloglovin'

Guestbook


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se